Timmen över midnatt

Timmen över midnatt
kryper i kroppen
som vanligt
ingen sömn att vänta
befogad eller inte
rädsla är alltid rädsla
oro alltid oro
alltid ångest
som växer till
panik
som aldrig kulminerar
aldrig spricker ut
i hjärtskärande skri

Timmen över midnatt
då huvudet trycks ihop
tårar pressas fram
kroppen expanderar
Tycka synd om
men ändå
hata sig
vilja falla
ge upp allt

Det gör ont att falla
men nederlag
känns inte lika stora
när man av egen kraft
kastar sig mot botten
som när man faller handlöst
i ett försök att gå vidare...

<<< ^^^ >>>